Read Richard Juhlin’s tasting notes & reviews of 2018 Bollinger ‘La Grande Année’ & Rosé. [ read the full champagne story ]
Estimated reading time: 9 minutes
Tasting notes [swe]
2018 Bollinger ‘La Grande Année’
96(94)p
66pn 34ch
2018 is generally a vintage that was almost perfect. Despite that, the weather was very special and periodically changeable. The weather offered an immense rainy winter and spring and an extremely dry and very hot summer that perfectly compensated for the moisture and led to a record early harvest on August 23 for Pinot Noir and a week later for Chardonnay.
Everything was harvested under perfect conditions. This led to both power and unexpected freshness in the wines despite the fact that the year’s average temperature was even higher than in 2019 and 2020, which produced less fresh and more bombastic champagnes. 19% Aÿ, 19% Verzenay, 10% Mareuil-sur-Aÿ, 7% Avize, 6% Chouilly, 5% Cuis and 34% from the other 13 villages of Grand Cru and Premier Cru, there you have the composition this time. It is always interesting to compare the backbone ratio between Aÿ and Verzenay which is divided here into exactly equal proportions.
Historically, Aÿ has always dominated the base emphatically, but with climate change, the proportion of stony and more acidic Verzenay is increasing. Of course, all wines are vinified in small oak barrels and this time La Grande Année has been provided with a dosage of 6 grams compared to 8 grams in the latest edition from 2015. It is also very interesting to compare these two vintages. If we start with the appearance, there is no doubt that 2015 was significantly deeper in color with bronze splashes and a deep golden base tone at the same age. In 2018, the color is substantially lighter and the mousse is a bit livelier and faster in the glass.
If 2015 was like a walk in the forest in autumn, 2018 is spring-winter just when nature is starting to wake up. Enormous expectant energy and an underlying well-hidden power that will be firing on all cylinders after 2035. A real knockout fist treacherously draped in silk gloves. Cold, fresh and sparkling notes of citrus and Granny Smith apples dance beautifully together with the more classic Bollinger notes of brioche and gunpowder-smoky minerality. Right now, there are more green apples here than red apples, more raspberries than peaches, more acacia and yellow roses than honeysuckle, more bitter almonds than hazelnuts, more cinnamon than tar, more shiitake mushrooms than cep, more butterscotch than chocolate, more light birch wood than heavy sauna notes.
We are therefore dealing with a classic and extremely complex Bollinger with a bright energy. It is easy to be tempted to believe that the wine is lighter than it is because the fresh elements camouflage the strength. The oak is not so pronounced aromatically, but its effect is still clear through the creamy and velvety palate that the wine conveys. Even the biscuit-scented complexity that attracts our senses has part of its origin from the micro-oxidation via the oxygen exchange through the fibers of the small oak barrels. Many have made brilliant champagnes in 2018, but most are still shy and unredeemed and require long aging. This is not the case with Bollinger La Grande Année. Here you can be part of a wonderful experience right away, although I personally will wait many years before I open my own bottles when the great depth has arrived.
2018 Bollinger ‘La Grande Année Rosé’
95(93)p
71pn 29ch
When the skilled team at Aÿ creates Bollinger’s vintage rosé, they start with the white La Grande Année before adding the red wine. With 5% added coteaux champenois from the wonderful and iconic La Côte aux Enfants vineyard in Aÿ and 7 grams of dosage, you get a beautiful salmon-pink wine with orange notes. If you have tasted one of the best vintages of the famous red wine yourself, you can clearly recognize its character in the champagne this time. This could have been a problem, as it happened more than once that the red wine was not fully integrated with the white wine at the launch.
Here, however, I feel a nice harmony right away and only see the red wine notes as delicious spicy elements in the symphony. We get an even more powerful and more gastronomic wine. Admittedly somewhat less nuanced and complex than the white composition, but oh so delicious in its style. Here power and harmony meet. Berries and fruits swirl fiercely and cherries, blood oranges, red currants, figs and dates dominate over raspberries and strawberries, which are usually more pronounced aromas in most rosé champagnes. The wine feels less toasted and instead more smoky than the white edition with a delicious notes of tobacco and cinnamon. Here there is also more fullness and spicy resistance in the piquant bitter aftertaste where white pepper and blood grape are my strongest associations.
If the white 2018 La Grande Année is made for tuna carpaccio with lime grass and yuzu, the rosé is an even clearer match for bird. When I close my eyes, I can sense the exact taste of Alain Senderen’s famous Canard Apicius at Lucas Carton in Paris. The duck with its sweet oriental spices must be a heavenly combination with Bollinger’s pink beauty from 2018. You can always dream of experiencing heaven on earth. A lofty goal, to be sure, but a perfectly reasonable one for a true connoisseur of life.
Tasting notes [swe]
2018 Bollinger ‘La Grande Année’
96(94)p
66pn 34ch
2018 är generellt en årgång som blev i det närmaste perfekt. Trots det var vädret mycket speciellt och periodvis skiftande. Vädret bjöd på en oerhört regnig vinter och vår samt en extremt torr och väldigt varm sommar som perfekt kompenserade vätan och ledde till en rekordtidig skörd 23 augusti för pinot noir och en vecka senare för chardonnay.
Allt skördades under perfekta förhållanden. Detta ledde till både kraft och oväntad fräschör i vinerna trots att årets genomsnittstemperatur var ännu högre än de var 2019 och 2020, som ju gav mindre friska och mer bombastiska champagner.19 % Aÿ, 19 % Verzenay, 10 % Mareuil-sur-Aÿ, 7 % Avize, 6 % Chouilly, 5 % Cuis och 34 % från övriga 13 byar av Grand och Premier cru, där har ni kompositionen denna gång. Det är alltid intressant att jämföra ryggradsförhållandet mellan Aÿ och Verzenay som här delats upp i exakt lika andelar.
Historiskt sett så har alltid Aÿ dominerat basen eftertryckligt, men med klimatförändringarna ökar andelen stenig och syrligare Verzenay. Givetvis är alla viner vinifierade på små ekfat och denna gång har La Grande Année försetts med en dosage på 6 gram mot 8 gram i senaste upplagan från 2015. Det är för övrigt väldigt intressant att jämföra dessa två årgångar. Om vi börjar med utseendet så är det ingen tvekan om att 2015 var betydligt djupare i färgen med bronsstänk och djup gyllene grundton vid samma ålder. I 2018 är färgen betydligt ljusare och moussen ett aning piggare och snabbare i glaset. Om 2015 var som en skogspromenad om hösten så är 2018 vårvinter just när naturen börjar vakna. Enorm förväntansfull energi och en underliggande väl dold kraft som kommer att gå på alla cylindrar efter 2035. En riktig knockoutnäve förädiskt drapperad i silkeshandskar. Kalla, friska och sprakande toner av citrus och Granny-Smithäpplen dansar vackert ihop med de mer klassiska Bollingernoterna av brioche och krutrökig mineralitet. Just nu finns här mer gröna än röda äpplen, mer hallon än persika, mer akacia och gula rosor än kaprifol, mer bittermandel än hasselnöt, mer kanel än tjära, mer shiitakesvamp än Karl-Johan, mer smörkola än choklad, mer ljust björkträ än tunga bastutoner.
Vi har alltså att göra med en klassisk och ytterst komplex Bollinger med en ljus energi. Det är lätt att förledas att tro att vinet är lättare än det är eftersom de friska inslagen kamouflerar styrkan. Fatigheten är inte heller så uttalad rent aromatiskt, men dess effekt är ändå tydlig genom den krämiga och sammetsartade gomsmekning som vinet förmedlar. Även den kexdoftande komplexitet som lockar våra sinnen har en del av sitt ursprung från mikrooxidationen via syreutbytet genom de små ekfatens fibrer. Många har gjort lysande champagner 2018, men de flesta är fortfarande skygga och oförlösta och kräver lång lagring. Det gäller inte Bollinger La Grande Année. Här kan man få vara med om en härlig upplevelse direkt även om jag personligen kommer att vänta många år innan jag öppnar mina egna flaskor då det stora djupet har infunnit sig.
2018 Bollinger ‘La Grande Année Rosé‘
95(93)p
71pn 29ch
När det skickliga teamet i Aÿ skapar Bollingers årgångsrosé startar man med den vita La Grande Année innan man tillsätter rödvinet. Med 5 % tillsatt coteaux champenois från underbara och ikoniska vingården La Côte aux Enfants i Aÿ och 7 gram dosage får man ett vackert laxrosa vin med orangea inslag. Om man har smakat någon av de främsta årgångarna av det berömda rödvinet på egen hand kan man den här gången tydligt känna igen dess karaktär i champagnen. Det hade kunnat vara ett problem, då det hänt mer än en gång, att rödvinet inte helt integrerats med det vita vinet vid lanseringen.
Här känner jag emellertid skön harmoni med en gång och ser bara rödvinstonerna som läckra kryddiga element i symfonin. Vi får ett ännu kraftigare och mer gastronomiskt vin. Visserligen något mindre nyanserat och komplext än den vita kompositionen, men ack så läckert i sin stil. Här möts kraft och harmoni. Bär och frukter virvlar ystert fram och körsbär, blodapelsin, röda vinbär, fikon och dadlar dominerar över hallon och jordgubbar som annars brukar vara tydligare aromer i de flesta roséchampagner. Vinet känns mindre rostat och istället mer rökigt än den vita upplagan med en läcker not av tobak och kanel. Här finns också mer fyllighet och kryddigt motstånd i den pikant beska eftersmaken där vitpeppar och blodgrape är mina starkaste associationer.
Om den vita 2018 La Grande Année är som gjord för tonfiskcarpaccio med limegräs och yuzu är rosén en ännu tydligare brudgum till fågel. När jag blundar kan jag förnimma den exakta smaken av Alain Senderens berömda Canard Apicius på Lucas Carton i Paris. Ankan med sina söta orientaliska kryddor måste vara en himmelsk kombination med Bollingers rosa skönhet från 2018. Man kan ju alltid drömma om att få uppleva det himmelska i jordelivet. Förvisso en högt uppsatt målsättning, men en fullt rimlig sådan för en sann livsnjutare.
