fbpx

Krönika – Gastronomiska funderingar från London [swe]

Richard Juhlin

Richard Juhlin

Share on twitter
Share on linkedin
Share on facebook

På sportlovet gjorde jag en lite annorlunda grej. Jag lämnade övriga familjen hemma och tog med min 10-åriga dotter Stella på en lång weekend till London. Att riktigt få ro om ett barn i taget emellanåt tror jag är oerhört viktigt och utvecklande för alla parter.  Självklart turistade vi friskt i ett soligt och svagt vårdoftande London med obligatoriska besök på Madame Tussaud, London Eye, Mama Mia och West Ham-Everton. För egen del såg jag till att boende och måltider blev av högsta klass. En prioritering som inte Stella hade något emot. Visst kändes det lite krystat när jag fick dra på mig slipsen till frukosten, men att bo på Ritz var verkligen som en dröm! Vilka magnifika lokaler! Och vilken stolt service!

Som gastronomiskt tempel har Ritz [92p] magnifika matsal ett något blandat rykte, vilket jag delvis kan förstå. Den senile hovmästaren som var en klonad kopia på allas vår butler i ’Grevinnan och betjänten’ serverade Pol Roger tre gånger i rad till Stella trots att vi avböjde bestämt. När han vinglat iväg till grannborden likt en pingvin i sin alldeles för stora frack tog ett par unga väloljade franska kypare över och komiken förbyttes i vördnadsfull njutning över de enkla och klassiska uppläggen och de ytterst höga smakerna. Främst kommer jag att minnas den till perfektion grillade havsabborren med sin genialt citrondoftande hollandaisesås. 

Stjärnbeströdda guide Michelin-favoriten Le Gavroche [93p] gav också en stor upplevelse. Kanske främst för alla underliga extrarätter med allt annat än barnvänliga råvaror som tryffel, korall, grodlår och kalvbräss som serverades den lilla tio-åringen. Jag tror faktiskt hon längtade efter korv och pommes frites ett tag innan en supermör Charolais Chateaubriand från Yorkshire med potatischips och ankleverpepparsås gjorde bejublad entré. När så efterrätten Chocolate Surprise uppenbarades framför henne med choklad och bladguldbeströdda desserter i alla fantasifulla varianter var pappas krogval godkänt. Vad jag främst noterade, utöver hur fantastiskt gott min 1999 René Engel ’Vosne-Romanée Brûlée’ [97p]smakade, var den osannolika personaltätheten i den ganska trånga restaurangen. Mitt i personaltrafiken stod två i det närmaste anorektiska tvillingsystrar som påminde om nervösa ugglor när de ivrigt spanade ut över salen genom sina tjocka glasögon för att ljudlöst få chansen att slå ned vid borden likt två svältfödda slagugglor. Snabbt och skickligt, men en smula komiskt tyckte vi. Får man skratta på finkrogar för resten? 

Hörde just av en vinagent som nyligen besökt årets svenska rookiekrog Esperanto att de blivit tystade för att de skrattade för mycket. Sådana övergrepp klarade vi oss från på Marco Pierre Whites nya brasseri med det gyllene mosaiktaket alldeles intill Piccadilly Circus [89p] och eleganta Italienaren Fiore [86p] med sin sammetslena hemlagade pasta. 

Från mina tidigare resor till London kan jag främst rekommendera Pied à Terre [91p], vackra Foliage i Mandarin Oriental Hotel [90p], lyxkinakrogen Hakkasan [90p] samt Waterside Inn  i Bray [94p] ett stenkast utanför centrum. I lilla Bray ligger för övrigt också världens kanske just nu hetaste krog Heston Blumenthals The Fat Duck. Vi har signerat varandras böcker vid en prisutdelning i Barcelona, men jag har tyvärr inte hunnit dit trots en stående inbjudan. Ni kanske hinner före mig. Även Gordon Ramsey, Tom Aikens och St John är berömdheter jag har kvar att uppleva. Ska ni handla vin i London finns allt, men prisnivån har stigit i höjden som med allt annat förresten i en av världens dyraste huvudstäder.

Det är många just nu som jämför internationella toppkrogar med våra egna svenska mattempel. Hur bra är vi egentligen? Ja ska man lyssna till svenska White Guide som släppte sin senaste upplaga under större pompa och ståt än självaste Guide Michelin här i mars så ligger vi i absolut världsklass med Oaxen Krog som starkast lysande stjärna. Sneglar vi på Guide Michelin har vi endast Edsbacka Krog med två stjärnor och ynka fyra enstjärniga krogar i huvudstaden. Ännu värre är det när man läser senaste upplagan av den betydligt kändare vita guiden Relais & Chateaux. Här finner man 138 franska pärlor, 21 från Sydafrika, 2 norska, två danska, ställen i Indonesien, Ecuador, Uruguay, Namibia, Slovenien, Litauen och Zimbabwe, men inte en enda svensk oas har kvalat in i denna elit. Jag skäms! 

Fast det borde jag kanske inte göra eftersom jag och Sara häromdagen upplevde vår hittills största nordiska restaurangupplevelse på Mistral [96p] i Gamla Stan. I den ständiga debatten mellan det klassiska köket och det teknikdriva el Bulli-inspirerade laboratorieköket ligger det förstnämnda mig närmare om hjärtat. Trots det gav killarna på Sveriges mest excentriska och experimentglada krog oss en lektion i ekvilibristisk perfektion vi aldrig glömmer. Trots att kombinationerna var ovanliga och sensationella kändes ingenting krystat. Att få fram en sådan renhet och klarhet i smakerna kräver en talang långt utöver det vanliga. Vinlistan är lite mager, men Björn Vasseurs perfekt harmonierande vinpaket är lysande. Med egen handukskrok till alla gäster och endast 18 sittplatser i den spartanska lokalen är det inte konstigt att väntelistan är lång. 

Om White Guide har rätt och menar att det finns tre restauranger som lagar bättre mat än Mistral då är Sverige en gastronomisk stormakt! Oavsett hur det är med den saken så är White Guide den främsta och mest välskriva matguide jag stött på. Min enda och starka invändning är hur man kan rangordna restaurangerna endast efter matpoäng. Det är i mitt tycke lika befängt som att ge OS-guldet till 10-kampens spjutsegrare, eller att ge SM-guldet till det lag som gjort det snyggaste målet. Jag undrar hur Jean-Pauls team på Operakällaren känner det som återigen får bästa totalpoäng, men som ändå hamnar på 15:e plats eftersom maten styr helt. Bli inte förvånade om ni i fortsättningen får se robotar som serverar er i Sveriges vackraste matsal.

1feb’05

Ritz Hotel London

RJ

Stay tuned Sign Up